Född i Varberg
Jens Bille föddes på Varbergs slott den 26 januari 1531, som barn nummer sex i en skara av sammanlagt elva barn, av vilka två bröder kom att dö i unga år. Fadern Claus Bille, riksråd och en av Gustav Vasas besvärligaste fiender, satt egentligen som länsherre på Bohus slott vid denna tid, men hade tydligen lämnat sin hustru Lisbeth Ulfstand kvar på Varbergs slott. Med tanke på de många gånger oroliga tiderna, förstår man att Claus Bille lät sin hustru stanna i Varberg, tills läget lugnat sig uppe vid gränstrakterna omkring Göta älv och Bohus slott. Hustrun Lisbeth var säkert an­nars ganska van vid hårda tag. Under Sö­ren Norrbys härjningar i Skåne 1525, hade hon hals över huvud fått bege sig till sitt föräldrahem på Glimmingehus, eftersom huvudgården Ljungsgård i Vram hotats av uppretade bönder, vilka senare brände ner gården till grunden.

Länsherre på Gotland
Jens Bille blev anställd vid hovet i Kö­penhamn 1555. År 1559 deltog han i kriget i Ditmarsken och efter krigets slut mottog han en uppmaning av kung Frederik II, att överta förvaltningen av Gotland. Dessförinnan hade han förlovat sig med Karen Rönnow. Kung Fredrik visade honom stor ära genom att stå för bröllopet den 3 december på Nyborgs slott.
Åtta da­gar senare utfärdades förläningsbrevet på Gotland och i början av 1560 beger han sig tillsammans med hustru Karen till Visby för en osäker men mycket spännande framtid. Att bli befallningsman på Got­land, en ö som var så eftertraktad av svens­karna, var säkert inte lätt. I det kommande nordiska Sjuårskriget 1563-70 kom det också att bli hett om öronen på Jens Bille.

Hungersnöd
Hösten 1565 började svårigheterna torna upp sig. Trots löften från Köpen­hamn, fick Jens Bille på ett helt år inte något skickat till sig. Dessutom hotade hungersnöd på Gotland efter missväxt i samband med en sträng vinter.
Vid denna tidpunkt inträffar också en stor olycka vid Gotland. Den danska flottan förliser på Visby redd, och tusentals sjömän får sin grav i vågorna. Det var den svenske amiralen och sjökrigshjälten Klas Kristersson Horn som hade framgångar och nu be­härskade större delen av Östersjön. Jens Bille hade tidigare med alla medel utan resultat försökt förklara för den danske amiralen Jens Lauridsen Baden, det oförsvarliga i att låta den stora danska flottan ankra upp utanför Gotlands farliga kust. Jens Billes varningar blev hela tiden avvisade av amiralen.
En natt gick Billes förutsägelser i uppfyllelse. Jens Bille lyckades trots det hårda vädret, med hjälp av sina gotlänningar rädda 1400 man. Dessa måste han nu försörja med kläder och livsmedel 600 av dessa lär han själv ha gett mat åt på slottet. Resten blev fördelade på staden och den omkringliggande landbygden. Men de knappa förråden var snart uppätna och hungersnöd hotade mer än någonsin tidi­gare. Slutligen kom det dock hjälp och räddning från Danmark, där rapporten om flottans undergång hade väckt stor sorg.
Det lyckades också för Jens Bille att i det följande året rädda en stor del av kanonerna på de strandade skeppen. Dessa sändes senare tillbaka till Köpenhamn.

Till Skåne
I sitt arbete som länsherre, hade hela tiden hans hustru Karen delat sorger och bekymmer med honom. Sju av paret Billes elva barn kom dessutom att födas på Wisborgs slott. Omkring år 1570 är det dags för uppbrott från ön Gotland för att tillsammans med familjen åter åka till Skåne och till sätesgården Ljungsgård i Vram. Gården hade han fått ärva efter fadern Claus Bille tillsam­mans med Wramsgård, en gård som förmodligen låg strax väster om Norra Vrams kyrka.

Ny gård
För Jens Bille som var van vid att sitta på det starka Wisborgs slott, måste Ljungsgård ha verkat enkelt och framför allt osäkert. Han beslutade att bygga en ny gård och började söka efter en lämplig plats. Genom att motströms följa den bäck, som flöt förbi Ljungsgård, kom han efter en promenad på något över en kilometer till ett ställe där bäcken gjorde en vid båge samt dessutom bildade en fors. Ovanför denna fors fanns en naturlig bassäng, som genom dammbyggnad kunde fyllas med vatten.
Förmodligen började man bygga redan 1571, även om Billesholm nämns första gången i allmänna texter år 1578. Genom grävning av breda gravar bildades fem öar, vilka, ytterligare höjdes av den uppgrävda jorden. På dessa öar upp­fördes sedan boningshus, ladu­gårdar och logar. Ovanför forsen byggdes en damm, och genom en lucka regle­rades vattenståndet i gravarna. Nedanför forsen byggdes en liten kvarn, och så var då BILLESHOLM färdigt.

Plötslig död
Jens Bille var ännu i sin krafts dagar, när döden plötsligt ryckte bort honom den 28:e april 1575, endast 44 år gammal. Fru Karen sökte och fick kung Fredriks tillstånd att låta tillverka och resa en minnessten över sin käre Jens. Minnesmärket, som är av sandsten och om­kring 3x2 meter sitter fastsatt på Norra Vrams kyrkas yttre norra långvägg, är tyvärr hårt påverkad av tiden.
Jens hustru Karen kom att överleva sin man med 17 år. Hon dog den 4 april 1592.

Källa: Billesholmstraktens Hembygdsförenings årsskrift 1985